MITT BILDGALLERI

tisdag 22 november 2022

Snedflygare...

 I lördags när jag och min granne var ute på lite fågelskådning så sprang vi på en riktigt raritet nämligen en ökenstenskvätta. Ja, och det hörs ju på namnet att den verkligen hamnat på fel ställe i världen, speciellt med tanke på vädret. Denna lilla fågel hittar man vanligtvis i länderna i södra delen av medelhavet, så den har verkligen kommit helt ur kurs. 


Vädret som nu är med yrande snö och snöglopp på marken försvårar för den i dess jakt på mat som för årstiden verkligen är minimal om man ser på tillgången eftersom den främst äter insekter, så vi får väl se hur det går för den lille pippin, några vänliga själar har lagt ut foder i form av torkad och levande maggots men det kommer att visa sig om det överhuvud är görbart med tanke på att lokalen kanske inte kommer att vara tillgänglig för besökare efter nyår.


Men det är en söt liten fågel som inte vekade speciellt bekymrad över besök av många skådare. Jag la mig på marken och den skuttade obekymrat allt närmre mig, till slut var den så nära så närgränsen på kameraobjektivet passerades (alltså närmre än 3 m på mitt objektiv) och det inte gick att fotografera längre. Sen har jag upptäckt att när man ligger ned så verkar fåglar och andra djur helt tappa känslan av att man skulle kunna vara ett hot, likaså om man sätter sig till häst då blir man tydligen också att betrakta som ofarlig.
Nedan några bilder på den rara fågeln.







onsdag 29 september 2021

Näckros...

Ett par bilder från sommaren 2020 när vi paddlade upp i Alsterån från den lilla orten Pataholm utanför Mönsterås. En mycket trevlig paddeltur.

Gul näckros

Vita näckrosor


fredag 24 september 2021

Penningskären

I början på augusti gjorde vi en båttur till Penningskären, ett fågelskyddsområde som är fredat fram till 31/7. Jättefina småöar där vi bland annat fick se både myrspov och kustlabb, samt brushane.



Foto: Bjarne Forså





söndag 26 april 2020

Trädlärkor i mathämtartagen

Idag under en kafferast med goda grannar på landet fick vi se två trädlärkor som tillsammans gick och  samlade vad vi först trodde var bomaterial, hela näbben full och sen flög dom iväg en kort stund för att lite senare återvända och fortsätta sitt samlande. Först när jag kom hem och såg bilderna i datorn såg jag att det inte alls var bomaterial utan mängder med gröna små maskar som den samlat ihop i små knippen och höll i näbben.

Läste att trädlärkan lägger sin första kull i april och sen vid midsommar sin andra, så gissningsvis var dom ute och samlade ihop mat, men då funderar jag på om det verkligen var ett par vi såg, inte lämnar dom väl sina små utan värme, det är baske mig kallt ute i skuggan Det kanske var två stycken kompisar som helt enkelt var ute och fixade mat till resten av familjerna som var kvar hemma i boet.

Roligt i alla fall att få bilder på denna rara lilla fågel.

Trädlärka

Trädlärka

torsdag 31 oktober 2019

Öland, v44 2019, dag 2 och dag3 avresedagen

Dag 2
En underbar dag där Öland visade sig från sin bästa sida, sol och blå himmer och milda vindar, men det var lite dåligt med fågel. Sen får vi inte glömma att det är sent på säsongen, de flesta flyttar har redan gjorts de gångna veckorna. Inga nya kryss denna dag men vi fick bland annat en trevlig obs på hökugggla. Dagens första bild blir för ovanlighetens skull inte en fågelbild utan en bild från ett möte på morgonen då vi mötte en liten grupp av dovhjort. Galet fina! Men en fågel måste få lite plats, en ljungpipare som fortfarande dröjt sig kvar ute på fälten tillsammans med ett tjugotal kamrater. Några veckor tidigare i flyttsäsongen kan dom ses i tusental,
Dovhjort


Ljungpipare


Dag 3 avresedagen
Borta var de milda vindarna, det blåste riktigt rejält. Men dagen gav mig inte mindre än 3 X, för försa gången fick jag se snösparv, vattenpiplärka och tallbit. Snösparvarna har jag tyvärr ingen bild på då de var lååångt låångt ut och endast syntes genom tuben, vattenpiplärkan som är ganska sällsynt visades upp efter ringmärkning, en oansenlig liten pippi men rolig ändå att få skåda. På vägen hem lyckades vi även få syn på en tallbit som satt i ett rönnbärsträd, en hona, tyvärr lyckades vi inte få syn på någon hane, dom är ju så otroligt vackra med sin röda färg.

Vattenpiplärka som visas upp efter ringmärkning



Tallbit

tisdag 29 oktober 2019

Öland, v 44 2019, dag 1

Idag åkte jag och två vänner till Öland för lite senhöstskådning. Åh så härligt att vara tillbaka på Öland, det var ett tag sedan och jag har verkligen saknat det. Vi kom ned ungefär till lunch och vi hade turen att strax utanför restaurang Fågel blå få se en taigasångare som studsade omkring i ett träd. Härlig att få återse denna fågel, förra gången fick jag se den när den visades upp efter ringmärkning, men idag helt i det fria. Taigasångaren häckar i Ryssland och Asien så långt bort som till Kina.

Sen fick jag faktiskt ett X idag nämligen vinterhämpling, hämpling har jag sedan tidigare men vinterhämplingen har jag inte sett tidigare.

Sista bilden är på en riktig raring nämligen rödhaken, tröttnar aldrig på denna ursöta lilla fågel.



Taigasångare


Vinterhämpling





Rödhake




söndag 29 september 2019

Sälsafari Kalmarsund

Förra helgen var jag på sälsafari i Kalmarsund tillsammans med kära maken och några andra "kajakare", så roligt och häftigt med sälarna som var så nyfikna och relativt orädda.





























































måndag 8 juli 2019

En resa till Stora Karlsö

Stora Karlsö
Så blev den av, en önskeresa till Stora Karlsö utanför Gotland. Vi hade fint väder med en aning blåst och självklart stora förhoppningar att få se många sillgrisslor och tordmular men även en förhoppning om att kanske få se en tobisgrissla som är den tredje alkan som häckar på ön. Sillgrisslan häckar här med cirka 6500 par, tordmulen med ca 7500 par och så finns där endast 2-3 häckande par av tobisgrissla, så  förhoppningarna var inte så stora att finna den men vi hade tur och med hjälp av en trevlig guide så fick vi se den i hans tub, inget fotoavstånd precis men tillräckligt för att kunna arta den 😀.  Vi lyckades även få se en av tre "albino"grisslor som fanns på ön.

Dom fanns i mängder, sillgrisslan och tordmulen, de satt på klippkanterna och det var så mycket fågel att nästan varje cm var uppfylld av en fågel och varje år återvänder fåglarna till sin alldeles egna plats när det är dags för häckning igen. Sillgrisslan är en dålig flygare vilket man märkte när den skulle landa på den minimala plats som fanns på hyllorna, ibland fick den ta ett varv till. I gengäld är den en oerhört skicklig simmare, den fiskar ofta på så djupt vatten som 60-80 meter och det djupaste som mätts upp är 160 meter.

Vi hade hoppats att få se när sillgrissleungarna hoppade från klipporna för att ta sig till sin pappa som ropandes låg och guppade utanför på havet. Fåglarna häckar högt upp och oftast kraschar ungen på land och får sen ta sig ut till sin pappa som tålmodigt bland tusentals andra pappor väntar där ute. Förutom det vådliga fallet som 99 ggr av 100 går bra så finns andra hot i form av trutar som gärna tar sig en dunig gullig liten munsbit 😢. När ungen väl klarat sig ut till sin pappa så simmar dom två till Polen där pappan lär sin son att dyka efter mat och mot slutet av resan lär sig ungen att flyga.





Silgrissla, nyfiken i en strut.


Näpnaste grisslan i stan?



En av tre albinogrisslor.

Trångt på hyllplanen, här en liten unge, snart redo för det stora hoppet.

En av 100 sillgrisslor får ett vitmarkerat öga dessa kallas ringvia.


Tordmule.


Tordmule.

Tordmule.



fredag 10 maj 2019

Så var det dags för en riktig goding och årets första livskryss X

Det är glest med inlägg från mig just nu men det händer mycket omkring mig gällande en annan inriktning av fotografering, jag står nämligen med en fot beredd att ta ett kliv över i att starta en verksamhet där jag erbjuder mig att fotografer gravida och nyfödda. Så just nu är det mycket att fundera över och komma fram till en massa olika beslut om hur jag ska gå tillväga, bygga hemsida och massor massor av annat, jag har till exempel skapat upp en facebooksida, turidsfoto, där jag kommer att lägga upp och har lagt upp några första bilder.

MEN idag, tog jag mig i alla fall tid och åkte till Skenäs färjeläge ute på Vikbolandet, där guppar nämligen en ovanlig fågel omkring på vågorna, nämligen en praktejder. Den sällskapar med några vanliga ejdrar och på bilden nedan har vi praktejdern till vänster och den vanliga ejdern till höger. Den häckar vanligtvis längs de arktiska kusterna, på Grönland, Svalbard, Alaska och Kanade. Någon enstaka gång i Skandinavien.

Kolla in så oerhört vacker den är, googla gärna fram någon annan bild då det här kortet är taget på galet långt håll och inte riktigt gör denna juvel rättvisa.

Praktejderhanne till vänster. Vanlig ejderhanne till höger.

måndag 7 januari 2019

Gott Nytt 2019

Så har vi då ett helt nytt år framför oss, många oskrivna dagar att fylla med en massa trevligheter. Det var väl Hasse Alfredsson som sa att "Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något". Jag hoppas jag lyckas fylla min påse till bredden detta år.

Vill att 2019 ska bli ett roligare fågelår, 2018 var inte det bästa för mig. Juni, juli och augusti med hettan och torkan från helvetet tog musten ur mig, definitivt ur naturen och även ur fåglarna tror jag. Dock önskar jag inte att vi i år ska dränkas i väta och oändliga blötkalla dagar heller, utan jag hoppas att vi till sommaren får njuta en svensk sommar när den är som bäst, lagom med sol, moln och lite regn till djuren och naturen ...

Vid matningen på landet är det fullt ös, ett riktigt trevligt besök är steglitsen som jag tycker så mycket om, så vacker med sitt röda ansikte och gula band på vingpennorna, åh vad den är grann.

Önskar er alla en God fortsättning och ett riktigt bra fågelår.

Steglits

Steglitser på inflygning, bild från Ölands södra udde 2015

lördag 13 oktober 2018

Magiskt vackert



I morse gav vi oss ut och paddlade, det var helt stilla när vi gav oss iväg, på vissa ställen låg morgondiset kvar i tunna sjok...  viken där vi startade visade sig från sin allra vackraste sida.



Vassen har en så vacker färg nu på hösten, den glöder som guld, vi paddlade ett par timmar och bara njöt av stillheten, på ett ställe där vi passerade var vattnet fullt av maneter och för första gången doppade jag gopro-kameren under vattenytan. Ja... ni ser själva.

Maneter i massor





lördag 9 juni 2018

Krasch bang boom

Dessa fönster...  Jag hörde smällen och rusade ut för att titta efter hur det gått för fågeln, oftast sitter de och ser helt vimmelkantiga ut men jag har lärt mig att så länge de håller sig på fötter och bara ser groggy ut så kommer de strax att repa sig och flyga iväg.

När jag rusade ut denna gång och såg fågeln så sjönk hjärtat ett slag, fågeln låg på rygg på trappen med huvudet hängande över trappsteget, jag var övertygad om att den hade brutet nacken. Jag gick fram till den och tog upp den i handen, då kände jag att det fanns liv i den och blev nästan ännu mer rädd, tänk om den var förlamad och det nu skulle komma an på mig att förkorta dess lidande, så lätt att säga men så svårt att göra.

Jag föste runt fågeln så den kom att ligga fint i handen, den verkade kunna hålla huvudet själv vilket gav mig lite hopp. Jag lät den ligga i min handflata och täckte den med andra handen så det skulle blir mörkt för den, vilket är lugnande. Där satt jag med den säkert i 10 minuter och kände att den kom mer och mer till liv. Till slut öppnade jag handen och lät den sitta där med möjlighet att flyga iväg närhelst den ville. Den hade ingen brådska utan satt i min öppna hand säkert 5 minuter till, sedan ruskade den på sig och hoppade från handen och satte sig bara en halvmeter ifrån mig på en stolsrygg, vi pratades vid lite och jag varnade henne för faran av att hålla hög fart i närheten av hus och deras lömska fönster, hon begrundade detta en liten stund, tackade för hjälpen och flög sen vidare.😍


Bofink, hona

söndag 13 maj 2018

Öland våren 2018, en rungande sjungande avslutningsdag

Så kom den då igen, hemresedagen. Idag var det den varmaste dagen hitintills och det var endast de tidigaste morgontimmarna som vara svala när vi stod längst ut på udden i morgonbrisen.

Vi påbörjade vår resa upp från udden ganska tidigt och gjorde små besök på de platser som vi känner till som bra fågelställen och på ett av dem fick jag inte mindre än två kryss. Jag har tyvärr inga dugliga bilder att visa upp på mina  nya kryss, rörhöna och backsvala men vi fick fint sällskap i fågeltornet av en näktergal som satte sig så fint och den sjöng så det stod härliga till. Jätteroligt att få se denna härliga fågel som så sällan sätter sig så öppet, även den en riktig doldis som de flesta känner igen på sången men som oftast är osynliga där dom sitter väl dolda bland buskar och grenar.

Resan gav alltså fyra X
Vaktel
Kornsparv
Rörhöna
Backsvala

Så för att knyta ihop säcken nu efter denna ölandstur så får dagens och helgens bild bli näktergalen, denna skönsjungande doldis bland fåglar.

Näktergal

lördag 12 maj 2018

Öland våren 2018, tredje dagen (som gav 1 st X)

Dagen idag trodde jag inte så mycket på då vi tittade ut i morse och dimman låg tjock, dessutom lovade väderleksrapporten dimma hela dagen. Det HAR varit dimma, mycket dimma fram och tillbaka beroende på område, men tack och lov har dimman lättat ibland och vi har kunnat fota och spana lite.

Ett kryss gav dagen, kornsparv, alltid roligt med ett kryss men som fågeln så är den ju inte jättespännande. Som ett gråsparv med variation... typ... Kornsparven satt på så  långt håll att det inte blev mycket till bild men ni kan ju få en föreställning i alla fall.

Sen kom en trädpiplärka förbi och sjöng en trudilutt, även den på lite avstånd.

På eftermiddagen avslutade vi med en tur i södra lunden där vi höll en halsbandsflugsnappre sällskap ett tag medan han och lilla frun inredde sitt bo för i år, notera gärna vem det är som jobbar! 😉
I det lilla kärret nedanför simmade en årta förbi.


Kornsparv
Trädpiplärka
Herr Halsbandsflugsnappare

Fru Halsbandsflugsnappare

Årta