Morgonpromenad

Tidigt i morse på min fotopromenad hörde jag enkelbeckasinens sång, tick-a tick-a tick-a… (ja jag vet, inte mycket till sång inte)

Jag spanade runt i hagen där jag gick och tack vare att jag för bara några veckor sedan lärt mig att denna vadare gillar höga höjder så började jag spana över grantopparna och minsann på högsta toppen i dungen såg jag den. Jag smög så nära jag kunde men det var en duktigt hög gran så någon närbild blev det då rakt inte, men helt klart godkänt med mina mått mätt. Festligt att denna vadare med sina långa spretiga ”vadar-tår” ens kommer på tanken att parkera högt högt uppe i toppen på en gran på mjuka granskott.

Mötte också en dubbeltrast som satte sig lite fint en stund.

Enkelbeckasin

Dubbeltrast